Hörselhjälpmedel vid hörselnedsättning: Konventionella och benledda alternativ

Behandling av hörselnedsättning görs i de flesta fall med hörapparater, där ljudet överförs via luften med hjälp av en liten högtalare. I vissa fall är det inte möjligt att använda konventionella hörapparater, det kan t.ex. bero på återkommande inflammationer i öronen eller missbildning av ytteröra eller hörselgång. I dessa fall är behandling med benledda hörselhjälpmedel (till skillnad från luftledda, konventionella hörselhjälpmedel) i de flesta fall ett framgångsrikt alternativ. Den traditionella metoden för benledda hörselhjälpmedel har funnits sedan 1970-talet (Tjellström et al., 1983) och innebär att ett litet titanimplantat skruvas fast i skallbenet, implantatet sitter ihop med en distans som går genom huden och som en hörapparat kan fästas på. Detta kallas för perkutant implantat. Att ha en distans genom huden orsakar emellanåt problem, det vanligaste är någon typ av hudproblem som kräver behandling. De senaste åren har det kommit ett alternativ till den traditionella metoden, som innebär att ett implantat opereras in under huden och förankras i skallbenet bakom örat, inga delar går alltså genom huden. Istället fäster en yttre del till implantatet med en magnet och överföring av information görs via radiovågor. Detta kallas för aktivt transkutant implantat.

Skillnader mellan perkutana och transkutana implantat

Benledda hörselhjälpmedel som baseras på aktivt transkutant skiljer sig från perkutana implantat på flera punkter. Det huvudsakliga syftet till att använda aktivt transkutant implantat är att minska risken för hudrelaterade komplikationer. En mycket viktig aspekt är givetvis hjälpmedlets förmåga att förstärka ljud, både ur kvantitativ och kvalitativ synvinkel. De tillgängliga systemen för aktivt transkutana implantat, dvs. implantat och ljudprocessor, kan användas vid hörselnedsättning av ungefär samma omfattning som med tillgängliga system för perkutana implantat. En annan viktig aspekt är hur användare uppfattar sitt användande av hörselhjälpmedel och hur det påverkar livskvalitet. Detta undersöks med olika typer av frågeformulär som kan ha fokus på nytta och nöjdhet eller hälsorelaterad livskvalitet. I en situation där en nyare typ av hjälpmedel medför systematiskt färre komplikationer, där förstärkningen är jämförbar och den subjektiva uppfattningen är lika bra eller bättre, kan det finnas själ att välja det nyare hjälpmedlet. Utfallet för det nya hjälpmedlet måste dock vägas mot den sammanvägda kostnaden.

 

Patientupplevelser, komplikationer och hälsoekonomiska överväganden

För att kunna jämföra subjektiva resultat mellan olika typer av hjälpmedel behöver resultat kunna relateras till något. Tidigare patienter i Region Skåne har uteslutande behandlats med perkutana hörselimplantat. Efter avslutad utprovning av hörselhjälpmedel ombeds patienter besvara frågeformuläret ”Hörselbron” som skickas från det Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. Syftet med frågeformuläret är att kartlägga nytta och nöjdhet med hörselhjälpmedlen. Det validerade och internationellt använda frågeformuläret International Outcome Inventory – Hearing Aids (IOI-HA; Cox & Alexander, 2002; Öberg et al., 2007) ingår som en del i Hörselbrons frågeformulär. Majoriteten av insamlade data i det Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering gäller personer som använder konventionella hörapparater, men en liten grupp användare av benledda hörselhjälpmedel finns också inkluderade. Data från det nationella kvalitetsregistret har tidigare publicerats på nationell nivå och för all insamlade data, men data för gruppen personer som fått benledda hörselhjälpmedel har aldrig tidigare undersökts specifikt. Ett av syftena med detta forskningsprojekt är att undersöka subjektiva resultat från gruppen som använder benledda hörselhjälpmedel och jämföra med resultaten med gruppen som använder konventionella hörapparater. Resultatet kan också ligga till grund för tolkning av resultat i andra delstudier i projektet.

För både perkutant och aktivt transkutant system finns det i vissa fall skäl att välja det ena eller det andra, men i många fall finns det inget medicinskt eller tekniskt skäl som väger över för den ena eller andra typen av implantat. För att ta reda på om någon, och isåfall vem och vilka som är mest gynnade av respektive hjälpmedel behöver denna patientgrupp undersökas med olika typer av uppföljande hörselmätningar som kan visa på utfallet, och olika typer av frågeformulär som kan visa på individens upplevelse kopplat till behandlingen. Individer som behandlas med respektive implantatsystem inbjuds att delta.

Oavsett vilken typ av benlett hörselimplantat personen får har hen oftast god nytta av förstärkningen då förmågan att uppfatta tal ofta förbättras väsentligt. De initiala kostnaderna för behandlingen skiljer sig däremot mellan typ av implantat. Det aktivt transkutana implantatet är mer kostsamt initialt men behandlingskrävande hudkomplikationer förekommer inte i samma omfattning som vid perkutant implantat. Tidigare studier från Storbritannien och Nederländerna visar att kostnaderna över tid inte skiljer sig signifikant (Amin et al., 2021; Aukema et al., 2024). Det tolkas som att kostnaderna för perkutana implantat är högre efter operationen pga vårdkrävande komplikationer är mer vanligt förekommande. Komplikationerna bidrar också negativt till individens livskvalitet. Kostnader relaterade till behandling kan variera stort beroende på hur sjukvårdssystemet är uppbyggt, därför vill vi undersöka de hälsoekonomiska aspekterna av respektive behandling i svensk kontext.

En del patienter som ur medicinskt perspektiv anses lämpliga för benledda hörselimplantat tackar nej till erbjudande om operation i ett tidigt stadium. Dessa individer är kandidater ur ett medicinskt perspektiv som med stor sannolikhet hade gynnats av denna typ av hjälpmedel. Det finns dock fler perspektiv som påverkar beslutsfattandet. En del faktorer som påverkar beslut om att tacka ja eller nej till operation är kända. En sådan faktor är den kosmetiska aspekten, t.ex. hur hjälpmedlet ser ut när det sitter på huvudet. När en ny typ av hjälpmedel kan erbjudas förändras i detta fall också utseendet på hjälpmedlet, vilket gör det motiverat att undersöka om och hur denna beslutsprocess påverkas. Tidigare forskning från annan kulturell kontext har visat att flera faktorer vägdes in i beslutet och att vårdgivare behöver kunna undersöka vilka önskemål och preferenser som påverkar individens beslut (McFarland et al., 2021).